Göteborgs födelse

Göteborgs Födelse

En solig majdag anno 2017 stiger en delegation om 23 personer ur Västsvenska Författarsällskapets sfär in i Göteborgs hemlighetsfulla förflutna. Klockan är slagen 18.00 när de spatserar in i Göteborgs Stadsmuseum. De har därstädes stämt träff med en person som skall leda dem in medeltidens muller och buller, ränksmiderier och härnad samt vanligt vardagsliv och gamla sedvänjor. En sedan länge död hund skäller bakom kulisserna och berättelsen om Nya Lödöse kan börja.


Historien om staden Nya Lödöse började på 1400-talet i ett helt annat Sverige än dagens. Det pågick unionsstrider runtomkring i västsverige trots att de nordiska länderna undertecknat en fredsunion i Kalmar 1379. Dessutom tillhörde den viktiga kusten mot väster Danmark. Endast en smal passage i Göta älvs mynning var svensk, i alla fall för det mesta.

1473 beslöt riksföreståndaren Sten Sture d.ä. att en stad skulle byggas vid Säveåns mynning vid Göta älv. Man tog kontakter i Holland för att öka den internationella handeln utanför Hansans kontroll. Nya Lödöse byggdes efter en bestämd plan med trähus och stenlagda gator. Kvibergs och Härlanda byar fick släppa till marken på båda sidor om Säveån. Nya Lödöse framstår som en handelsstad med kontakter såväl på Guldkusten, Cabo Corso i Ghana, grundat 1649, där det handlades med guld, socker och afrikanska slavar, som Indien och Kanarieöarna vilka levererade socker.


Tobaken som användes i staden kom däremot från de brittiska kolonierna i Nordamerika. Den protestantiska reformationen nådde Nya Lödöse redan på 1500-talet. Det var då Svenska Kyrkan blev statskyrka och så förblev ända till år 2000.



Ju mer man läser om människorna i staden, ju mer levande blir den.

Vilken mångfald det måste ha varit. “Klassfrågorna” var säkert på en nivå som vi inte kan föreställa oss idag. Att man åt mycket fisk av olika slag är däremot bekräftat. Hel sill till middag var inget sällsynt. Kniv och fingrar var de redskap som man åt med. Man har också funnit tydliga spår av medicin hos människor i Lödöse. Hjärtstilla är en växt som man vid den tiden rekommenderades att koka i vatten, öl eller vin och då blev till dåtidens hjärtmedicin. En annan ört som var vanlig och och användes till de flesta  magåkommor var kamomill.


Vid den här tiden dracks det också öl i kopiösa mängder, 2 ½ liter per person och jag tror inte att Lödöseborna vid den här tiden var större renlevnadsmänniskor än man var i övriga Sverige. Fast, dom hade ju en godtagbar förklaring  - “vattnet var ju inte rent”.


Hur som helst, så hade jag velat vara en livskraftig fluga som flög omkring i Nya Lödöse vid tiden och upplevde lukterna och atmosfären. Lyssnande till språk och samtalsämnen. Iakttagande livet på gatorna och vid hamnen, på pubar och glädjehus, hos köpmän och vanliga strävsamma människor.

Har det någon gång gått att alludera till talesättet “det var tider det” så är det nog just den här tiden som blir aktuell!